Weusecookiestoofferyouabetterexperience,personalizecontent,tailoradvertising,providesocialmediafeatures,andbetterunderstandtheuseofourservices.
Tolearnmoreormodify/preventtheuseofcookies,seeourCookiePolicyandPrivacyPolicy.
AcceptCookiesArticlePDFAvailableAvesacuáticasdellagodeGüija,ElSalvadoryGuatemalaMarch2005Project:AvesdellagodeGuija,ElSalvadoryGuatemala
NestorHerrera
RicardoIbarraPortillo
Downloadfull-textReadfull-textDownloadfull-textReadfull-textDownloadcitationCopylinkLinkcopiedReadfull-textDownloadcitationCopylinkLinkcopiedCitations(2)References(24)Figures(2)AbstractandFiguresSeregistran59especiesdeavesacuáticasenellagodeGuija,unhumedalquecompartenlasrepúblicasdeGuatemalayElSalvador.LasespeciesmasabundantesfueronlaCercetaAliazul(Anasdiscors),PijijiCanelo(Dendrocygnabicolor),GallaretaAmericana(Fulicaamericana),PijijiAliblanco(D.autumnalis),Pato-boludoMenor(Aythyaaffinis).LamayoríadeespeciessonnuevosregistrosdedistribuciónparaGuatemala(Land1970).ParaElSalvador,esenellagoGüijadondeexisteelúnicoregistrodelaGarzaAgami(Agamiaagami).


Figures-uploadedbyNestorHerreraAuthorcontentAllfigurecontentinthisareawasuploadedbyNestorHerreraContentmaybesubjecttocopyright.
Discovertheworldsresearch17+millionmembers135+millionpublications700k+researchprojectsJoinforfreeAdvertisementFull-text(1)ContentuploadedbyNestorHerreraAuthorcontentAllcontentinthisareawasuploadedbyNestorHerreraonAug12,2016Contentmaybesubjecttocopyright.DownloadPDF
Página1Vol.2(Marzo2005)Enéstaedición:•EDITORIAL•AVESACUÁTICASDELLAGODEGÜIJA,ELSALVADORYGUATEMALA•MONITOREOPRELIMINARDELVIRUSDELOESTEDELNILOENAVESDEGUATEMALA•ALBINOPARCIALDEAimophilaruficauda•LITERATURARECIENTEEditorialElboletínPATO-POCfuerecibidoporlacomunidaddeinteresadosenlaornitologíaenGuatemalaconunagranexpectación.Elprimervolumenfuedescargado414vecesdelservidorencuatromeses,ycadamesseinscribennuevossuscriptoresdevariospaísesdeAmérica.EnGuatemalamuchasinvestigacioneshanquedadoempolvadascomoinformesenunaoficina.Existenmuchosdatosolvidados,enpartemuyvaliosos,enreportesdeinstitucionesyenlaslibretasdecampodelosobservadores.EstedilemanosfueilustradorecientementeduranteunainvestigaciónbibliográficadeestudiosornitológicosenGuatemala.Lamentablemente,muchainformaciónsufreenestascondicioneselpeligrodeperderse.ElPATO-POCesunmediopararescatarestainformaciónparaelpúblicoyparaqueseaútilalasiniciativasenprodelanaturaleza.Aúnunasimplelistadeespeciesobservadas,documentadasconlosnombresdeobservadores,fechas,lugaresyabundancias;oladescripcióndeunaobservacióndealgunaespecierara,seríannotasmuyvaliosasparaaclararlasituacióndeladistribucióndeavesenGuatemalayMesoamérica.Lesinvitamosaenviarsuinformaciónviacorreoelectrónicooporcorreotradicionalparaserpublicadaenesteboletín.LeaenestaediciónunartículodeNéstorHerrerayRicardoIbarrarevelandolaimportanciadelpococonocidolagodeGüija,paralaconservacióndeavesacuáticas.Estemuestraejemplarmenteelvalordelasobservacionescontinuas,desuanálisiseinterpretación.KnutEisermann,ClaudiaAvendañoeditor@avesdeguatemala.org.FalcodeiroleucusenTikal,16defebrero2005.Foto/©:KnutEisermannPATO-POCBoletíndelaSociedadGuatemaltecadeOrnitología,Vol.2.ISSN1813-4017Copyright2005,SociedadGuatemaltecadeOrnitología.Derechosreservados.PATO-POCsepublicasemestralmenteenmarzoyseptiembre.Editores:KnutEisermannClaudiaAvendaño.Editorial:SociedadGuatemaltecadeOrnitología,OficinasdelCentrodeAcciónLegalAmbientalySocial(CALAS),AvenidaMariscal13-59,Zona11,CiudaddeGuatemala,Guatemala.
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página2AvesacuáticasdellagodeGüija,ElSalvadoryGuatemalaNéstorHerrera1RicardoIbarraPortillo21FundaciónZoológicadeElSalvador,Av.Másferrernorte#400,SanSalvador,ElSalvadornoherrera@funzel.org2MinisteriodeMedioAmbienteyRecursosNaturales,ElSalvadorribarra@marn.gob.svElornitólogoestadounidenseA.J.VanRossemvisitóellagodeGüijaenmayode1927ydocumentó16especiesdeavesacuáticas,observadasen10díasdetrabajo(DickeyVanRossem1938),registrandoespecialmentelasespeciesdelBosqueTropicalSeco.Pormásde80años,pocosestudiossehanrealizadoendichohumedal,perolamayoríasehanenfocadoenelsectorsalvadoreñodellago(Hamel1975,KomarRodríguez1995,Herreraetal.2001)yningunoenterritorioguatemalteco.ElobjetivodelpresenteartículoespresentarlainformaciónactualizadadelaavifaunaacuáticadellagodeGüijacomoreferenciadelaimportanciadelsitioparaambospaíses.EllagodeGüijaesunlagobinacionalcompartidoporElSalvadoryGuatemala(Fig.1y2)yposeeunasuperficiede42km²deextensión(González1995).FueformadoporerupcionesdelavadelosvolcanesSanDiego,VegadelaCañayMasatepeque,queobstruyeronloscursosnaturalesdelosríosOstúayAngue(Sapper1925).HasidopropuestocomohumedaldeimportanciaRAMSARporambospaíses(Jiménezetal.2004).MétodosSeestablecióuntransectoacuáticorodeandoellago(Fig.2).Elrecorridodeltransectoincluyódospuntosdeinicio,unoenelembarcaderoElDesagüeenelsudesteyotroenPuntaLasYeguasenelnoroeste(ElSalvador).ApartirdeéstosserodeóelhumedalhastaladesembocaduradelríoOstúa(GuatemalayElSalvador),laviejaBarraydesdeahíhastalaislaFigura1.HábitatdeavesacuáticasenelLagodeGüija.Foto/©:R.IbarraPortillo
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página3deTipa(límitefronterizo),finalizandoelconteoenelpuntodeinicio.Eltransectofuede36kmdelargo,aunadistanciade100±50mdelaorilla.Seregistraronlasavesenunafranjade100a200mdeancho,sinatravesarelcinturóndevegetaciónacuática,sólorodeandosegúnelcaso.Serepitióelcenso23vecesdesdeoctubre2001hastamayo2004,siempreenesemismoperíodo.Losrecorridosserealizaronenlanchaviajandoaunavelocidadconstante(0.5km/h),anotandotodaslasespeciesyejemplaresobservadosenlaruta.Enlossitiosdemayoresconcentracionesseaplicóunmayoresfuerzodetiempopararegistraravesacuáticas.Figura2.LocalizacióndellagodeGüija,distribucióndehábitats,yrecorridodeltransectoparaloscensosdeaves.
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página4Losconteoscomenzaronenlasprimerashorasdeldíayfinalizaronalmediodíaconunpromediodeobservaciónde4horasdiarias.ResultadosydiscusiónHemosregistrado59especiesdeavesacuáticasenellago(Anexo).45deestasnofueronobservadasporVanRossem(DickeyVanRossem1938).Estoelevaa61lasespeciesacuáticasreportadasenellagodeGüija.Sinembargolacurvadeacumulaciónbasadaenlos23conteosyprocesandolosdatosconEstimateS(Versión7.00,R.K.Colwell,http://viceroy.eeb.uconn.edu/estimates)indicaqueunmayoresfuerzodemuestreodetectaráaúnmásespecies(Fig.3).Estimadoresdelariquezadeespeciesbasadosenlacurvapredicenquehabráentre61y73especiespresentes(Cuadro1).Elesfuerzodeconteorealizadoenlostransectoshadocumentadoel81%delasespeciesacuáticasesperadasparaestehumedal.Lasespeciesconpromediosmásaltosentrelos23conteossonCercetaAliazul(Anasdiscors),PijijiCanelo(Dendrocygnabicolor),GallaretaAmericana(Fulicaamericana),PijijiAliblanco(D.autumnalis),Pato-boludoMenor(Aythyaaffinis),TordoSargento(Agelaiusphoeniceus),PatoCucharónNorteño(Anasclypeata),CormoránNeotropical(Phalacrocoraxbrasilianus),Golondrina-marinaCaspia(Sternacaspia)yGarzaGrande(Ardeaalba).Ochoespeciesfueronregistradasconunamayorabundancia,cuatrodeellassonanátidos(Anexo),locualleconfiereunaimportanciacinegéticaaestehumedal.Otrasavesregistradasincluyegruposde15a20MilanosCaracoleros(Rosthramussociabilis),lamayoresconcentracionesregistradasparaElSalvador.TambiénexisteunacoloniadegarzasenelBosqueLaBarra,conalmenos1,000nidosdeGarzaGanadera(Bubulcusibis),160nidosdeEstimadorNo.deespeciesesperadasACE61Bootstrap64Chao165ICE66Jack169Chao269Jack273Cuadro1.Riquezadeespeciesdeavesacuáticas,estimadaconbaseenlosresultadosdelosconteosacuáticos.Figura3.CurvadeacumulacióndeespeciesdeavesacuáticasenlagodeGüija.
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página5GarzaGrande(Ardeaalba),25nidosdeGarzaNivea(Egrettathula)yochonidosdeGarza-nocturnaCorininegra(Nycticoraxnycticorax).UnelementoderelevanciaparaGuatemalaeselprimerregistrodocumentadodelRascónPinto(Pardirallusmaculatus).UnindividuofuefotografiadoporN.Herrerael26deabrildel2004(reportadoporN.HerreraenJones2004,Herrera,enprensa).LamayoríadeespeciessonnuevosregistrosdedistribuciónparaGuatemala(Land1970).ParaElSalvador,esenellagoGüijadondeexisteelúnicoregistrodelaGarzaAgami(Agamiaagami).Laspequeñasensenadas,barraslodosas,arenosasyplayonesdelodoentrelasdesembocadurasdelosríosAngue,OstúayCusmapaconstituyenlossitiosconmejorescondicionesparalaconcentraciónypernoctacióndeavesacuáticas.Ademáslavegetaciónacuáticaflotante(Eichorniacrassipes),marginal(gramíneas,cfLectocheloafiliformis)yemergente(PolygonumsegetumPoligonáceasyGramíneas)sonloshábitatsmásutilizados.EnellagodeGüijaalparecerlamigracióndeavesacuáticassucedemástemprano,principalmentedeanátidos,encomparaciónconotroshumedalesdeElSalvador,locualpuededeberseasuposicióngeográfica.EstehumedalesdeimportanciaparalaconservacióndeavesacuáticasparaElSalvadoryGuatemala,siendounarazónlapresenciadealtasconcentracionesdeAnasdiscors,FulicaamericanayAythyaaffinisdurantelosmesesdeeneroamarzodecadaaño(Fig.4).AgradecemosaKnutEisermannyClaudiaAvendañoloscomentariosparamejorarelmanuscrito.DucksUnlimitedyFishWildlifeServiceotorgaronfinanciamientopararealizarlosconteos.ReferenciasDickey,D.A.J.VanRossem(1938)TheBirdsofElSalvador.FieldMuseumNaturalHistory,Zool.Series23:1-609.Figura4.PromediosmensualesdeconteosparaAnasdiscors,AythyaaffinisyFulicaamericanaenellagodeGüija(octubre-mayo2001–2002,2002–2003y2003–2004).
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página6González,R.(1995)LospecesnativosenvíasdeextinciónenlasaguascontinentalesdeElSalvador.PRADEPESCA,SanSalvador.Hamel,P.(1975)AvianecologyandtheenvironmentinElSalvador,CentralAmerica.YorkUniversity.York,Ontario.Tesisdemaestría.Herrera,N.(inpress).NewrecordofSpottedRail(Pardirallusmaculatus,Rallidae)fromGuatemala.Cotinga.HerreraN.,R.IbarraPortilloR.Rivera(2001)AvesdelBosqueSecoDiego–LaBarra,Metapán,ElSalvador.QuintoCongresodelaSociedadMesoamericanaparalaBiologíaylaConservación.SanSalvador.Libroderesúmenes.Jiménez,I.,L.Sánchez-MármolN.Herrera(2004)InventarioNacionalyDiagnósticodelosHumedalesdeElSalvador.MARN/AECI.SanSalvador.Jones,L.(2004)Springmigration,MarchthroughMay2004:CentralAmerica.NorthAmericanBirds58:446-448.Komar,O.W.Rodríguez(1995)EvaluaciónpreliminardelhábitatylasavesdeláreanaturalSanDiegoyLaBarra,ElSalvador.Pp.69–76En:O.KomarN.Herrera(Eds).DiversidaddeAvifaunaenelParqueNacionalElImposibleyElRefugiodeVidaSilvestreComplejoSanMarcelino,ElSalvador.WorkingpaperNo.4.WildlifeConservationSociety,Bronx,NewYork.Land,H.C.(1970)BirdsofGuatemala.LivingstonPublishingCo.,Wynnewood,Penn.Sapper,K.(1925)LosvolcanesdelaAméricaCentral.VerlagMaxNiemayer,Halle.Anexo.AvesacuáticasdellagodeGüijaypromediosdeabundanciaconbaseen23conteosrealizados(octubre-mayo2001–2002,2002–2003y2003–2004).FAMILIAEspeciesNombrecomúnPromediodeabundanciaPODICIPEDIDAETachybaptusdominicusZambullidorMenor0.70PodilymbuspodicepsZambullidorPiquipinto0.57PodicepsnigricollisZambullidorOrejudo0.17PELICANIDAEPelecanuserythrorhynchusPelicanoBlancoAmericano1.3PelecanusoccidentalisPelicanoCafé0.22PHALACROCORACIDAEPhalacrocoraxbrasilianusCormoránNeotropical103.48ARDEIDAEArdeaherodiasGarzónCenizo18.65ArdeaalbaGarzaGrande83.35
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página7FAMILIAEspeciesNombrecomúnPromediodeabundanciaEgrettathulaGarzaNivea15.22EgrettacaeruleaGarzaAzul2.13EgrettatricolorGarzaTricolor4BubulcusibisGarzaGanadera(oGarrapatera)23.57ButoridesvirescensGarzaVerde3NycticoraxnycticoraxGarza-nocturnaCoroninegra5.52NyctinassaviolaceaGarza-nocturnaCoroniclara0.09THRESKIORNITHIDAEPlataleaajajaEspátulaRosada2.3CICONIIDAEMycteriaamericanaCigüeñaAmericana(Pulido)19.7ANATIDAEDendrocygnaautumnalisPijijiAliblanco(Pishishe)449.83DendrocygnabicolorPijijiCanelo(Pishishe)1,269.17AnasamericanaPatoChalcuan0.96AnasdiscorsZarcetaalaazul,Pajarilla3,760.7AnasacutaPatoGolondrinoNorteño0.91AnasclypeataPatoCucharónNorteño112.7AnascyanopteraCercetaCastaña0.04AythyaaffinisPato-boludoMenor196.35NomonyxdominicusPatoEnmascarado0.22OxyurajamaicensisPatoTepalcate3.65ACCIPITRIDAEPandionhaliaetusGavilánPescador4.30RostrhamussociabilisMilanoCaracolero1.96CircuscyaneusGavilánRastrero0.09ButeogallusanthracinusAguilillaNegraMenor0.04RALLIDAEPardirallusmaculatusRascónPinto0.04PorphyrulamartinicaGallinetaMorada2.09GallinulachloropusGallinetaComún9.09FulicaamericanaGallaretaAmericana1,111.48ARAMIDAEAramusguaraunaCarao(GarzaCaracolera)6.26CHARADRIIDAEPluvialissquatarolaChorloGris0.17
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página8FAMILIAEspeciesNombrecomúnPromediodeabundanciaCharadriuscollarisChorlitoCollarejo0.22CharadriusvociferusChorlitoTildio1.13RECURVIROSTRIDAEHimantopusmexicanusCadeleroAmericano(Policía)8.65JACANIDAEJacanaspinosaJacanaMesoamericana24.7SCOLOPACIDAETringamelanoleucaPatamarillaMayor2.13TringasolitariaPlayeroSolitario0.04ActitismaculariaPlayeroAlzacolita(Alzaculito)2ArenariainterpresVuelvepiedrasRojizo0.17CalidrisalbaPlayeroBlanco1.04CalidrismauriPlayeritoOccidental1.48CalidrismelanotosPlayeroPectoral0.30LimnodromusgriseusCostureroPiquicorto7.09LARIDAELarusatricillaGaviotaReidora14.43SternacaspiaGolondrina-marinaCaspica90.74RynchopsnigerRayadorAmericano9.65ALCEDINIDAECeryletorquataMartín-pescadorCollarejo0.22CerylealcyonMartín-pescadorNorteño0.65ChloroceryleamazonaMartín-pescadorAmazona0.09ChloroceryleamericanaMartín-pescadorVerde2.39TYRANNIDAEPitangussulphuratusLuísGrande(CristoFue)0.22HIRUNDINIDAETachycinetaalbilineaGolondrinaManglera0.22ICTERIDAEAgelaiusphoeniceusTordoSargento119.13
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página9Presentacióndelproyecto:MonitoreopreliminardelVirusdelOestedelNiloenavesdeGuatemalaMariaEugeniaMoralesmemz@cdc.govInstitucionesinvolucradas:UniversidaddelValledeGuatemala,FundaciónMarioDary(FUNDARY),DivisióndeEnfermedadesTransmitidasporVectoresdelCentrodeControlyPrevencióndeEnfermedades(CDC,FortCollins,CO)ResumendelproyectoElvirusdelOestedelNilo(VON)fuecaracterizadoen1937enÁfrica.ConeltiempohasidodetectadoenEuropa,Asia,AustraliaymásrecientementeenAméricaendondeseleconsideracomounvirusemergentequesehaexpandidoprácticamenteatodoslosEstadosUnidos,MéxicoyvariospaísesdelCaribe.ElVONnecesitageneralmenteparasutransmisiónaunmosquitodelgéneroCulex.Losreservoriosnaturalesdeestevirussonlasaves.Tambiénpuedenserhospederosocasionalesloshumanosyequinos.Debidoalamigracióndelasaves,elVONposeeunaltopotencialdeexpansión.EnesteproyectoseproponeevaluarlapresenciadelVONpormediodesubúsquedaactivaenavesdelaregiónCaribedeGuatemala,asícomopormediodelmonitoreodeavesmuertasobservadascomoindicadordelapresenciadeVONenelpaís.ComocomplementoseproponetambiénrealizarunabúsquedapilotoenlaregiónsurdeGuatemala(MonterricoyEscuintla).ParaestoseaprovecharálavisitadeexpertosdelaDivisióndeEnfermedadesTransmitidasporVectoresdelCentrodeControlyPrevencióndeEnfermedades(CDC,FortCollins,USA).DichosexpertosproporcionaránelentrenamientoalosinvestigadoresdelCentrodeEstudiosenSalud-MERTU/GdelauniversidaddelValledeGuatemalaparaelmanejoymuestreodeanimales.Figura1.LocalizacióndesitiosdemuestreoparaelmonitoreodelVirusdelOestedelNiloenavesdeGuatemala
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página10ObjetivosA.ObjetivoGeneralEstablecersielvirusdelOestedelNiloestápresenteenGuatemalaydivulgarlainformaciónrecopilada,paraquelosentesdedecisióndelpaíspuedantomarlasmedidasnecesariasparaprotegerlasaludhumanayanimal.B.Objetivosespecíficos•ImplementarlametodologíadecapturaymuestreodeavesparaladetecciónyvigilanciadelvirusdelOestedelNiloenGuatemala.•AplicarlastécnicasdeELISAdebloqueoyRT-PCRparamonitorearlapresenciaydistribucióndelvirusdelOestedelNiloenGuatemala,inicialmenteenPuntadeManabiqueylaregiónsurdelpaís.•ImplementarunsistemadevigilanciadeavesmuertasobservadascomoindicadordeposiblepresenciadelvirusVON.Estoseaplicaráinicialmenteenáreasprotegidas.ObservacióndeunindividuoalbinoparcialdeAimophilaruficaudaMarcoCentenomcenteno@dilabsa.comEl11abril2005viunindividuoalbinoparcialdeAimophilaruficauda,juntoconHéctorCastañedayWilliamThompsonIII,5kmalestedeElJícaro(14°55N89°54O),dpto.ElProgreso,Guatemala.Hemosobservadoelaveconbinoculares10x42ycontelescopio22x66aunadistanciade20m,alas16:45porvariosminutos.Elindividuoalbinoparcialsemovíaenunarbustosinhojasconcuatroindividuosdecolornormal,asípudimoscompararlodirectamente.Elplumajefuecasitotalmenteblanco,solamentelacabezapareciógrisáceaconunalíneaoscuraenlacoronayunalíneaoscuracomofragmentodelparcheauricular(Fig.1,2).ElpicofueFigura1y2.AlbinoparcialdeAimophilaruficauda,juntoconunindividuodecolornormal.11abril2005,ElJícaro.Fotos/©:W.ThompsonIII
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página11menososcuroqueenindividuosdecolornormal,peroteníapigmentos.Lostarsoseranclarossimilaresalosnormales,losojoserandecolornormal.AunqueelalbinismohasidodescritoparavariasespeciesdeEmberízidosamericanos(Wayne1921,1922,1924,Hand1937,Goss1965,Fitzpatrick1980),estereporterepresentaaparentementelaprimeradocumentacióndealbinismoparcialenAimophilaruficauda.ReferenciasFitzpatrick,J.W.(1980)AnewraceofAtlapetesieucopterus,withcommentsonwidespreadalbinisminA.l.dresserl(Taczanowski).Auk97:883-887.Hand,R.L.(1937)Partialalbinismincertainspeciesofbirds.WilsonBull.49:50.Wayne,A.T.(1921)AlbinismintheSharp-tailedSparrow(Passerherbuluscaudacutus).Auk38:604-605.Wayne,A.T.(1922)AlbinismintheSharp-tailedSparrow(Passerherbuluscaudacutus).Auk39:265.Wayne,A.T.(1924)AlbinismintheSharp-tailedSparrow(Passerherbuluscaudacutus).Auk41:346-347.LiteraturarecientecompiladoporKnutEisermannAsociacióndeProyectosEvaluadosRaxmu-PROEVALRAXMU,Cobán,AltaVerapaz.knut.eisermann@proeval-raxmu.orgBaillie,J.E.M.,C.Hilton-TaylorS.N.Stuart(2004)2004IUCNRedListofthreatenedspecies:aglobalspeciesassessment.IUCN,Gland,SwitzerlandandCambridge,UK.Accessibleenlínea:http://www.iucn.org/themes/ssc/red_list_2004/main_EN.htmBjork,R.(2004)Delineatingpatternandprocessintropicallowlands:MealyParrotmigrationdynamicsasaguideforregionalconservationplanning.Ph.D.dissertation,OregonStateUniversity,Corvallis,OR,USA.Eisermann,K.(2005)NoteworthybirdobservationsinAltaVerapaz,Guatemala.BulletinoftheBritishOrnithologistsClub125:3-11.Eitniear,J.C.,J.T.Baccus,S.L.DingleJ.P.Carroll(2004)ConservationofquailintheNeotropics.ProceedingsofaSymposiumheldduringtheVINeotropicalOrnithologicalCongressMonterrey,Mexico,4-10October1999.MiscellaneousPublicationNo.3.CenterfortheStudyofTropicalBirds,Inc.Accesibleenlínea:http://www.cstbinc.org/neotropicalQuail.html)
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página12French,A.R.T.B.Smith(2005)Importanceofbodysizeindeterminingdominancehierarchiesamongdiversetropicalfrugivores.Biotropica37:96-101.García-Moreno,J.,A.G.Navarro-Sigüenza,A.TownsendPetersonL.A.Sánchez-González(2004)GeneticvariationcoincideswithgeographicstructureintheCommonBush-Tanager(Chlorospingusophthalmicus)complexfromMexico.MolecularPhylogeneticsandEvolution33:186-196.Jones,L.(2004)Thespringmigration,MarchthroughMay2004:CentralAmerica.NorthAmericanBirds58:446-448.Jones,L.(2004)Thenestingseason,JunethroughJuly2004:CentralAmerica.NorthAmericanBirds58:611-612.Mills,A.M.(2005)ChangesinthetimingofspringandautumnmigrationinNorthAmericanmigrantpasserinesduringaperiodofglobalwarming.Ibis147:259-269.Moyle,R.G.(2005)PhylogenyandbiogeographicalhistoryofTrogoniformes,apantropicalbirdorder.BiologicalJournaloftheLinneanSociety84:725-Narish,A.J.T.Jenner(2004)NotesontheRed-throatedCaracaraIbycteramericanusinHonduras.Cotinga22:100-101.Perfecto,I,J.H.Vandermeer,G.LópezBautista,G.IbarraNuñez,R.Greenberg,P.BichierS.Langridge(2005)Greaterpredationinshadedcoffeefarms:theroleofresidentNeotropicalbirds.Ecology85:2677-2681.Piersma,T.Å.Lindström(2004)Migratingshorebirdsasintegrativesentinelsofglobalenvironmentalchange.Ibis146(suppl.1):61-69.Poe,A.L.A.Chubb(2004)Birdsinabush:fivegenesindicateexplosiveevolutionofavianorders.Evolution58:404-415.Ramírez,D.(2004)EfectodelasplantacionesforestalesdeTectonagrandissobreladiversidaddeavesenelmunicipiodeDolores,Petén.TesisdeLicenciatura,UniversidaddelValledeGuatemala.Renner,S.(2005)TheResplendentQuetzal(Pharomachrusmocinno)intheSierraYalijux,AltaVerapaz,Guatemala.JournalofOrnithology146:79-84.Sol,D.,R.P.Duncan,T.M.Blackburn,P.CasseyL.Lefebvre(2005)Bigbrains,enhancedcognition,andresponseofbirdstonovelenvironments.ProceedingsoftheNationalAcademyofSciencesoftheUSA102:5460-5465.
PATO-POCBoletíndelaSGO,Vol.2,Marzo2005Página13Tejeda-Cruz,C.W.Sutherland(2005)Cloudforestbirdresponsestounusualseverestormdamage.Biotropica37:88-95.TomásA.,C.,J.A.CollazoM.J.Groom(2004)Influencesoffruitdiversityandabundanceonbirduseoftwoshadedcoffeeplantations.Biotropica36:602-614.Vuilleumier,F.(2004)AcritiqueofNeotropicalornithology:isresearchonNeotropicalbirdsscientific?OrnitologíaNeotropical15(Suppl.):41-60.Woodworth,B.L.,C.T.Atkinson,D.A.LaPointe,P.J.Hart,C.S.Spiegel,E.J.Tweed,C.Henneman,J.LeBrun,T.Denette,R.DeMots,K.L.Kozar,D.Triglia,D.Lease,A.Gregor,T.SmithDavidDuffy(2005)Hostpopulationpersistenceinthefaceofintroducedvector-bornediseases:Hawaiiamakihiandavianmalaria.ProceedingsoftheNationalAcademyofSciencesoftheUSA102:1531-1536.Wunderle,J.M.,M.R.WilligL.M.PintoHenriques(2005)AviandistributionintreefallgapsandunderstoreyofterrafirmeforestinthelowlandAmazon.Ibis147:109-129.
Página14Oficina:CentrodeAcciónLegalAmbientalySocial(CALAS),AvenidaMariscal13-59,Zona11,CiudaddeGuatemala,Guatemala.Tel.:(502)24744545Fax:(502)24730813Sitiointernet:http://www.avesdeguatemala.orgCorreoelectrónico:sgo@avesdeguatemala.orgPresidenta:ClaudiaAvendañoVicepresidente:MarcoCentenoSecretario:KnutEisermannTesorero:YuriMeliniVocal1:DanielTenesVocal2:RufinoVásquezLaelaboracióndeestaediciónfueapoyadapor:PATO-POCBoletíndelaSociedadGuatemaltecadeOrnitología,Vol.2.ISSN1813-4017Copyright2005,SociedadGuatemaltecadeOrnitología.Derechosreservados.PATO-POCsepublicasemestralmenteenmarzoyseptiembre.Editores:KnutEisermannClaudiaAvendaño.Editorial:SociedadGuatemaltecadeOrnitología,OficinasdelCentrodeAcciónLegalAmbientalySocial(CALAS),AvenidaMariscal13-59,Zona11,CiudaddeGuatemala,Guatemala.PATO-POCsepublicadosvecesalañoenformatoelectrónico.ContribucionesacercadelainvestigaciónyconservacióndelasavesdeGuatemalasonbienvenidas.Invitamosainstituciones,investigadores,yaficionadosdeavesapresentarsusobservacionesytrabajos.Lascontribucionespuedenserp.ej.:Reportesdeobservaciones,reportesdeexcursiones,descripcionesdeproyectos,presentacionesdeestudiosornitológicos,noticias,revisionesdeliteratura,fotografíasdeavesysuhábitat,gráficas,uotrostemasdelaornitologíaenGuatemala.Elmaterialdebeserenviadoporcorreoelectrónicoaloseditoreseditor@avesdeguatemala.org,ovíacorreoa:EditorPATO-POC,OficinasdelCentrodeAcciónLegalAmbientalySocial(CALAS),AvenidaMariscal13-59,Zona11,CiudaddeGuatemala,Guatemala.
Citations(2)References(24)DISTRIBUCIÓN,ABUNDANCIAYANIDACIÓNDELCORMORÁNNEOTROPICAL(Phalacrocoraxbrasilianus)ENELSALVADORArticleFull-textavailableJun2008
NestorHerreraRicardoIbarraPortillo
MilagroSalinasElcormoránneotropical(Phalacrocoraxbrasilianus)esunaespeciecomúnenhumedalescontinentalesycosteromarinos.Sinembargo,noseconoceinformaciónsobrecoloniasreproductoras,distribuciónyabundanciaenElSalvador.Seestudióladistribucióndeestaespeciedeabrilajuniodel2004en58humedales.Paraestimarlaabundanciaporhumedal,sediseñóunconteoalaorillaencuatrohumedales(lagodeGüija,embalseCerrónGrande,lagunaElJocotalylagunadeOlomega).Losconteosserealizaronenlosmesesdeoctubreamayodurantelosaños2001a2004.Selocalizarontrescolonias(CerrónGrande,BahíadeJiquiliscoylagodeGüija)tomándosedatosdelaanidación.Seregistrósupresenciaen16delos58humedalesvisitados(27%).Enloshumedalescosterosseencontraronmayornúmerodepoblaciones(n=8),perobajasdensidadesdeindividuos(100500individuosporhumedal).Estosbajosnúmeros,comparadosconlosembalseshidroeléctricos(hasta10,000individuosporhumedal)podríandebersealefectoresidualdelusodeplaguicidasenlaplaniciecosteraqueseaplicaronde1960a1982duranteelaugedelcultivodelalgodón.Enlascoloniasvisitadasselocalizaronhasta1,359nidos.EntodosloscasosP.brasilianusanidabaenasociaciónconespeciesdelafamiliaArdeidae.ViewShowabstractMesoamericana,artículoArticleFull-textavailableJan2008
DorkaCobiánRojas
VicenteBerovides-ÁlvarezSeestimóladensidaddelapoblacióndeiguanacubana(Cycluranubilanubila)alolargodelazonadedosfarallones(IyII),enelParqueNacionalGuanahacabibesyseevaluóelimpactoantropogénicoasociadoaldesarrolloeconómicodelaPenínsula.Serealizaronconteosdirectosdurantetresañosenlasetapasdeapareamientoyovoposición.Laabundanciaseestimócomoiguanas/0.9km(AbundanciaRelativa,AR)ycomoindividuos/ha(densidad,D).ParaeláreatotalseobtuvounaAR=7.5iguanas/0.9kmyunaD=6.6iguanas/ha.Lacorrelación(r)entreambasvariablesfuer=0.855(p0.001).EnelFarallónIIladensidaddeclinódrásticamenteenelaño2006.Lasdiferenciasentrefarallonesfueronestadísticamentesignificativas(p0.05).Latendenciaporañoparalapoblacióndeambosfarallonesfuehacialadisminucióndeladensidad,de8.9iguanas/haenelaño2004a4.3iguanas/haenel2006.EsteresultadoseexplicaporlosefectoscausadosporlaconstruccióndelvialCabodeSanAntonio.Eliniciodesuconstruccióncoincidióconladisminucióndeladensidadenlosprimerostramosdelsegundofarallónquefuede17.2iguanas/haenelaño2004yaliniciodelaconstruccióndelacarreterafuede4.0iguanas/haenel2006.Sediscutenestosresultadosentérminosdelaconservaciónyelmanejodelaespecieeneláreaprotegida.ViewShowabstractGeneticvariationcoincideswithgeographicstructureintheCommonBush-tanager(Chlorospingusophthalmicus)complexfromMexicoArticleJan2004MolPhylogenetEvol
JaimeGarciaMoreno
AdolfoGNavarro-Sigüenza
AndrewTownsendPeterson
LuisA.Sánchez-GonzálezViewAcritiqueofneotropicalornithology:Isresearchonneotropicalbirdsscientific?ConferencePaperJan2004ORNITOLNEOTROPFVuilleumierInthisreview,IcriticallyexaminethemannerinwhichornithologicalresearchiscarriedoutintheNeotropicalRegion.HowdowelookattheornithologicalworldoftheNeotropics?Howdoweresolvetheproblemofthedefinitionofthescientificmethodappliedtoourscienceinourregion?Howdowedealwiththeepistemologicalproblemofwhetherourworkonthebirdsofthatregionconstitutes,ornot,science?Areweconcernedwhetherourresearchresultsallowustoreachandformulategeneralexplanations(universaltheories),oronlyadhochypotheses,ofthephenomenathatwestudy?Whatarethegoalsofscience?Howdowedevelopourthinkingaswegoaboutourresearchwork?Doweuseinductionordeduction?Howcanweposithypothesesthatcanbeeitherverifiedorrefuted(orfalsified)?Howcanweintegratetheresultsofempiricalresearchwiththeoreticalconcepts?Inordertogivesomepreliminaryanswerstosuchquestionsandconcerns,threetopicsarediscussedasexamples,speciation(anevolutionaryphenomenonhavingoriginsinbothtimeandspace),thedeclineofNearctic-Neotropicalmigrantbirds(alsoaspatio-temporalphenomenon),andclutch-size(apossiblyplasticadaptivephenomenondependingongeneticandenvironmentalfactors).ViewShowabstractNoteworthybirdobservationsinAltaVerapaz,Guatemala.ArticleFull-textavailableJan2005
KnutEisermannViewGreaterpredationinshadedcoffeefarms:TheroleofresidentNeotropicalbirdsArticleOct2004ECOLOGY
IvettePerfectoJohnH.VandermeerGustavoLópezBautista
SuzanneM.LangridgeItiscommonlythoughtthatdiverseagroecosystemsarelesspronetopestoutbreaksbecausetheysupportahighdiversityofnaturalenemies.Theideathatdiversitystabilizesfunctionalpropertiesofcommunitiestoenvironmentalperturbationisformalizedintheecologicalliteratureastheinsurancehypothesis.Recentlythishypothesishasbeenexaminedtheoreticallyandinmicrocosmexperiments.Howeverithasnotbeentestedempiricallyinanagroecosystem.Hereweprovideatestoftheinsurancehypothesisbyexamininginsectpredationbybirdsincoffeefarmswithdifferentlevelsofplantdiversity.Lepidopteranlarvaewereplacedincoffeeplants,andlarvaldisappearanceratesweremeasuredwithinandoutsidebirdexclosuresintwofarmswithdistinctlevelsofshade.Significantdifferenceswerefoundassociatedwiththeexclosuretreatment,indicatingthatbirdscanpotentiallypreventpestoutbreaks.Furthermore,theeffectwassignificantonlyforthefarmwithahighfloristicdiversity,providingpartialevidenceinsupportoftheinsurancehypothesis.ViewShowabstractMoyle,R.G.PhylogenyandbiogeographichistoryofTrogoniformes,apantropicalbirdorder.BiologicalJournaloftheLinneanSocietyArticleMar2005BiolJLinnSoc
RobertGlenMoyleWithhighlyconservedmorphologythroughoutthefamily,atropicaldistribution,andnocloselivingrelatives,thetrogons(Aves:Trogonidae)poseadifficultproblemforsystematists.DisjuncttropicaldistributionsareoftenattributedtoGondwananvicariance,butthefossilrecordfortrogonsismostlyfromtheTertiaryofEurope.Thisstudyexaminedsupportforthebasalrelationshipsamongtrogonsusingacombinationofnuclear(RAG-1)andmitochondrial(ND2)DNAsequencedata.Althoughsomenodescouldnotberesolvedwithsignificantsupport,thereisstrongsupportforthebasalpositionofthreeNewWorldgenera(Pharomachrus,Euptilotis,andPriotelus).Thisphylogenetichypothesisdiffersmarkedlyfrompreviousstudiesoftrogonrelationshipsandtaxonomictreatments.Biogeographically,itimpliesanoriginandearlyvicarianceeventsforthecrowncladeintheNewWorld.MoleculardivergenceestimatesplaceallofthebasalnodesofthetrogonphylogenyintheOligocene,precludingaGondwananoriginformoderntrogons.©2005TheLinneanSocietyofLondon,BiologicalJournaloftheLinneanSociety,2005,84,725–738.ViewShowabstractCloudForestBirdResponsestoUnusuallySevereStormDamageArticleFull-textavailableFeb2005
CesarTejeda-Cruz
WilliamJSutherlandIn1998,stormsrelatedtoHurricaneIsiscausedextensivegapsinthecloudforestofElTriunfoBiosphereReserveinChiapas,Mexico,whereseverestormsareinfrequent.Weexaminedhowthisdisturbanceaffectedbirdspeciescomposition.Speciesrichnessandcompositionweresimilarbothbetweenpre-andpost-disturbanceforestandbetweennewlycreatedgapsandplotsthatremainedforestedafterthehurricane.However,differencesinresponseguildsweregreaterbetweenpre-andpost-disturbanceplotsthanbetweenforestplotswithgapsafterdisturbance.Granivorous,omnivorous,andterrestrialspeciesweremoreabundantbeforethehurricane,whereasinsectivorous,midstory,andgeneralistforagersweremoreabundantafterthehurricane.Inaddition,specieswithhighsensitivitytodisturbanceweremoreabundantinthepre-disturbanceforest,whilelowsensitivityspeciesweremoreabundantafterdisturbance.Inthepost-disturbanceforest,insectivorousspeciesweremostabundantingapsandterrestrial-canopyforagersweremostabundantinforestplots.Permanentlyopenareashadsignificantlylowerspeciesrichness,buthadlowlandgeneralistandsecond-growthspeciesnotpresentinthecloudforest.Resultssuggestthatchangesinspeciescompositionwerenotlimitedtothenewlycreatedgaps,butalsoaffectedthewholeforest.Thedeclineofhighsensitivityspeciesafterdisturbancesupportsthehypothesisthatdisturbancenegativelyaffectsspecialistsandbenefitsgeneralistspecies.Althoughthereisevidencethatnaturalcommunitiestendtoreturntopre-disturbanceconditions,changesincommunitystructurecouldbeaggravatedifrecurrenthurricanesoccurbeforesuccessiontakesplace.ViewShowabstractAviandistributionintreefallgapsandunderstoreyofterrafirmeforestinlowlandAmazoniaArticleFull-textavailableJan2005Ibis
JosephM.Wunderle,Jr.MichaelR.Willig
LuizaHenriquesWecomparedthebirddistributionsintheunderstoreyoftreefallgapsandsiteswithintactcanopyinAmazonianterrafirmeforestinBrazil.Wecompiled2216mist-netcaptures(116species)in32gapand32forestsitesover22.3months.Gaphabitatsdifferedfromforesthabitatsinhavinghighercapturerates,totalcaptures,speciesrichnessanddiversity.Seventeenspeciesshowedasignificantlydifferentdistributionofcapturesbetweenthetwohabitats(13higheringapandfourhigherinforest).Gaphabitatshadhighercaptureratesfornectarivores,frugivoresandinsectivores.Amonginsectivores,captureratesforsolitaryinsectivoresandarmyantfollowersdidnotdifferbetweenthetwohabitats.Incontrast,capturerateswerehigheringapsformembersofmixed-speciesinsectivoreflocksandmixed-speciesinsectivore–frugivoreflocks.Insectivores,especiallymembersofmixed-speciesflocks,werethepredominantspeciesingaphabitats,wherefrugivoresandnectarivoreswererelativelyuncommon.Althoughfewcanopyspecieswerecapturedingaporforesthabitats,visitorsfromforestmid-storeyconstituted42%ofthegapspecialistspecies(0%forest)and46%ofraregapspecies(38%forest).Insectivore,andtotal,capturesincreasedovertime,butdidsomorerapidlyingapthaninforesthabitats,possiblyasaresponsetogapsuccession.However,aninfluxofbirdsdisplacedbynearbytimberharvestalsomayhavecausedtheseincreases.Aviangap-useinAmazonianterrafirmeforestsdiffersfromgap-useelsewhere,partlybecauseofdifferencesinforestcharacteristicssuchasstatureandsoilfertility,indicatingthattheavianresponsetogapsiscontextdependent.ViewShowabstractImportanceofBodySizeinDeterminingDominanceHierarchiesamongDiverseTropicalFrugivores1ArticleMar2005AaronR.French
ThomasBSmithMoststudiesexaminingdominancehierarchieshavefocusedattheintraspecificlevel.Whilesomeexamplesofinterspecifichierarchieshavebeennoted,thesehaveusuallybeenlimitedtoafewspeciesinthesametaxonomicgroupthatutilizeresourcesinsimilarways.Here,weexamineevidencefordominanceinterferencecompetitionamongvertebratescomprisingadiversefrugivorecommunity,including19speciesofbirds,squirrels,andprimatesinamatureCentralAfricanrainforest.Atotalof38fruitingtreesfrom18specieswereobservedfor2058htorecorddominanceinteractionsbetweenforagingvertebrates.Weshowthatinterferencecompetitionoccurswithinandbetweentaxonomicallydiversespeciesofvertebratesatfruitingtrees.Theresultingcross-taxonomicdominancehierarchyincludeslargervertebrates,suchasprimatesandhornbills,aswellassmallerones,suchassquirrelsandparrots.Withinthishierarchy,thedominancerankofeachspeciesishighlycorrelatedwithbodymass,andisshowntosignificantlyaffectthenumberoffruitsremovedfromagiventree.Becauseamajorityoftropicaltreespeciesdependonvertebratestodispersetheirseeds,andparticularvertebratesmaypreferentiallydispersetheseedsofspecifictreespecies,resultsmayhaveimportantconservationimplicationsforthemaintenanceoftreediversityinregionswherepopulationsoflargerfrugivoreshavebeendepressedorextirpated.ViewShowabstractMigratingshorebirdsasinterativesentinelsofglobalenvironmentalchangeArticleFull-textavailableSep2004Ibis
TheunisPiersmaÅkeLindströmManyshorebirdstraveloverlargesectionsoftheglobeduringthecourseoftheirannualcycleandusehabitatsinmanydifferentbiomesandclimatezones.Increasingknowledgeofthefactorsdrivingvariationsinshorebirdnumbers,phenotypeandbehaviourmayallowshorebirdstoserveas‘integrativesentinels’ofglobalenvironmentalchange.Onthebasisofnumbers,timingofmigration,plumagestatusandbodymass,shorebirdscouldindicatewhetherecologicalandclimatesystemsaregenerallyintactandstableathemisphericscales,orwhetherpartsofthesesystemsmightbechanging.Todevelopthisconcept,webrieflyreviewtheworldwideshorebirdmigrationsystemsbeforeexamininghowlocalweatherandglobalclimaticfeaturesaffectseveralperformancemeasuresoflong-distancemigrants.Whatdovariationsinnumbers,phenotypeandbehaviourtellusaboutthedependenceofshorebirdsonweatherandclimate?Howdoesdataonmigratingshorebirdsintegrateglobalenvironmentalinformation?Documentingthedependenciesbetweenthepopulationprocessesofshorebirdsandglobalenvironmentalfeaturesmaybeanimportantsteptowardsassessingthelikelyeffectsofprojectedclimatechange.Inthemeantimewecandeveloptheuseofaspectsofshorebirdlifehistoriesonlargespatialandtemporalscalestoassayglobalenvironmentalchange.ViewShowabstractTheResplendentQuetzal(Pharomachrusmocinno)intheSierraYalijux,AltaVerapaz,GuatemalaArticleDec2005
SwenC.RennerTheResplendentQuetzalPharomachrusmocinnoisarestricted-rangespeciesoccurringfromChiapas(Mexico)toPanama,generallyatelevationsabove1,400m.P.mocinnoisafrugivorethatfeedsonavarietyoffruits.ListedasLowerRisk/NearThreatenedSpeciesandinCITESAppendixI,P.mocinnoisdependentonstandingdeadandmaturetreesforbreedingholes,whichareonlyformedinprimarycloudforest,eveniftreestumpsoccurtemporallyinsecondarygrowthasremnantsofprimarycloudforest.ApopulationofP.mocinnointhenorthernmostGuatemalanmountainrange(ChelemhPlot,SierraYalijux,AltaVerapaz)wasstudiedin2002andcomparedwithacensusatthesamelocationin1988.Between1988and2002,thenumberofmalesdidnotchangesignificantly:asmallincreasetookplacefrom15to18individualsper100ha.Thespeciesbreedingbehaviourislinkedtothelong-termexistenceofprimaryforestssuchasthefewremaininginhighlandGuatemala.BreedingsuccesswasprovenandatleastthreejuvenilesfromtwobreedingpairswereobserveduntiltheendofSeptember2002.ViewShowabstractShowmoreAdvertisementRecommendationsDiscovermoreProjectEcologíayConservacióndelCormoránNeotropical
NestorHerreraRicardoIbarraPortilloEvaluacióndelestadodeconservacióndePhalacrocoraxbrasilianusylosefectosdeestesobrelaspesqueríasyloshumedalesViewprojectProjectShorebirdsConservation
NestorHerreraRicardoIbarraPortilloStudyofCharadriidosandScolopacidosinElSalvadorViewprojectProjectEndangeredSpeciesConservationProject
NestorHerreraRicardoIbarraPortilloViewprojectProjectAvesdellagodeGuija,ElSalvadoryGuatemala
NestorHerreraRicardoIbarraPortilloViewprojectArticleLosposiblesefectosdelaliberalizacióncomercialenloshogaresruralesdeElSalvador,Honduras,...
J.EdwardTaylorAntonioYúnezNaudeNancyJesurun-ClementsElpresenteestudiotuvocomoobjetivomedirlosposiblesefectosdirectoseindirectosenlaeconomíaruraldelasnuevascondicionescomercialesqueenfrentanElSalvador,Guatemala,HondurasyNicaraguateniendoencuentalaheterogeneidaddeloshogaresruralesdeestospaíses,lasvinculacioneseconómicasentreellosysusrelacionesconlosmercados.Paracadapaísseconstruyóunmodelo...[Showfullabstract]microeconómico,tomandocomounidadesdeanálisislosdistintostiposdehogaresrurales.ConbaseenelmodeloseestimaronlosposiblesefectosdirectoseindirectosdelCAFTAydeotroscambiosdepolítica,enlaeconomíaruraldeloscuatropaísesestudiados,incluyendomodificacionesenlaproducción,elempleo,ladistribucióndelingreso,elusodefactoresprimarios,elexcedentecomerciabledelaproducción,asícomolospreciossombracuandonohaymercadosoéstossonincompletos.Paraelloserealizóunanálisisdetalladoyespecíficoparacadapaís,modelandolosvínculosdelaeconomíaruralconelrestodelaeconomía.ReadmoreArticle¿SonlasguerrascivilesresponsablesdelcrimenenCentroamérica?January2008
AnaSofiaCardenalRESUMENLospaísescentroamericanosocupanunlugarprivilegiadoenelrankingdelospaísesconmayorcriminalidaddelmundo.Enlaliteratura,elargumentomáscomúnhasidoasumirqueestaselevadastasasdecriminalidadsonellegadodelosconflictosarmadosdelosañosochenta.Esteartículosometeestarelaciónaexamenempírico.Aunqueelanálisisespreliminarylimitado,losresultados...[Showfullabstract]ponenendudalarelaciónentrelaguerrayelcrimen.LosdatosmuestranquelosdepartamentosmásafectadosporlaguerraenElSalvadoryGuatemalanosonlosquepresentanlosmayoresíndicesdecriminalidad.Porotrolado,tampocoexisteunarelacióndirec-taentrepresenciadeconflictosarmadosytasasdecriminalidadaniveldepaíses.Lapresenciadeconflictosarmadosnoesunfactornecesarionisuficienteparalaviolenciacriminal.Porelcontrario,enestetrabajoseencuentraunaestrecharelaciónentreladesigualdadylastasasdecriminalidadaniveldepaíses.ReadmoreArticleFull-textavailableModelaciónDeLaInversiónEnCentroaméricaYLaRepúblicaDominicanaDecember2009·CuadernosdeEconomiaJoséR.Sánchez-FungElartículomodelalosdeterminantesdelainversiónagregadaenCostaRica,ElSalvador,Guatemala,HondurasylaRepúblicaDominicanausandoseriesestadísticasanualesdelasúltimascuatrodécadasdelsiglo20.Lasestimacionesparaellargoplazodescubrenfuncionesdeinversióncointegradas.Lamodelacióndeladinámicadecortoplazorevelaunimpactosignificativodelcrecimientodel...[Showfullabstract]productosobreelcrecimientodelainversiónencadaunadelaseconomías.Sinembargo,lastasasdeinterésylasmedidasdeincertidumbreydeactividaddelgobierno,nosonsistemáticamenterelevantesenladeterminacióndeladinámicadelainversiónagregada.Viewfull-textArticleFull-textavailableViolenciaestructuraleneltriángulonortecentroamericanoJune2016
CamiloAndresDeviaGarzonDinaAlejandraOrtegaAvellanedaJairoJoséNiñoPérezElobjetivodeesteescritoesdemostrarlarelaciónentrelaviolenciaquesepresentaeneldenominadotriángulonortecentroamericano–Honduras,ElSalvadoryGuatemala-ylascondicionessocioeconómicasqueserelacionanalconceptodeviolenciaestructural,alavezquemostrarlosprincipalesmecanismosparamitigarestaviolenciaenloscontextoslocalesyregionales.Serealizóun...[Showfullabstract]estudiodecasocomparado,quedemuestraquelascondicionessocioeconómicasdeHonduras,ElSalvadoryGuatemala,sonlabasedelaviolenciaquelosEstadosexperimentan.Además,semuestralapocaefectividaddelas“políticasdemanodura”conlasqueseenfrentalocalmenteelfenómenodelaviolencia,yquelosmecanismosregionalesestablecidossonaunincipientesysinelrespaldoinstitucionalnecesario,porlocualnohansidoefectivosenlareduccióndelaviolencia.Viewfull-textPublicationAuthorsLoading...
orDiscoverbysubjectareaRecruitresearchersJoinforfreeLoginEmailTip:MostresearchersusetheirinstitutionalemailaddressastheirResearchGateloginPasswordForgotpassword?KeepmeloggedinLoginor
ContinuewithLinkedInContinuewithGoogleWelcomeback!Pleaselogin.Email·HintTip:MostresearchersusetheirinstitutionalemailaddressastheirResearchGateloginPasswordForgotpassword?KeepmeloggedinLoginor
ContinuewithLinkedInContinuewithGoogleNoaccount?Signup
DiscovertheworldsresearchJoinResearchGatetofindthepeopleandresearchyouneedtohelpyourwork.Joinforfree
ResearchGateiOSAppGetitfromtheAppStorenow.InstallKeepupwithyourstatsandmoreAccessscientificknowledgefromanywhereCompanyAboutusNewsCareersSupportHelpCenterBusinesssolutionsAdvertisingRecruiting©2008-2020ResearchGateGmbH.Allrightsreserved.TermsPrivacyCopyrightImprint